Lite har hänt sedan sist. Bröllopsfest och små stickprojekt (kjol och top blev klara i tid och jag spenderar nu dagarna med lite mer bling på vänster hand). Jag gillar de små projekten bäst; de är lätta att ta med sig, de är tydliga på ett annat sätt, lättare att följa och kräver mindre  montering än stora. Dock, jag vill väldigt gärna bli en fena på montering (och helst tycka att det är kul…). Så, just nu laddar jag för att sticka ihop en antracitgrå kofta med knapphål och allt. Men innan jag ger mig på det krävs mer mental laddning (och en del nystande, garnet ligger redan och väntar). 

Men några saker har blivit färdiga också. Ett par norgevantar i 3-trådigt ullgarn i vitt och antracitgrått. Mönstret är väldigt fint och garnet luktar fantastiskt gott (om man gillar ull då…). Det har också blivit en väldigt mjuk och skön halsduk i alpacka-garn, stickat i något som heter old shale-mönster (det enklast tänkbara spetsstickade mönstret, bra för nybörjaren Eva).

Nuvarande projekt innefattar att göra klart ett par färdigstickade lovikka-vantar till älskade J (fästa trådar och sätta i fleece-foder kvar) och att fixa till slutet på en orange basker i baby-lama-ull. Baskern är supermjuk, men jag var lite för optimistisk vad gäller huvudets storlek; när jag provade den igår kändes det som att hela huvudet antog en ihopklämd form (då spelar det mindre roll att garnet är mjukt…). Så, resten av aftonen är det tonårs-laman och jag…