När jag var en liten filur var jag väldigt förtjust  fioler. När jag började lilla 3:an fick man börja spela fiol och jag var väldans nöjd med detta. Jag hade en fenomenal lärare som hette Ingemar och som i min värld kom från inre Norrland (vilket säkert innebär att han kom från nånstans i Härjedalen som inte alls är så långt norrut som jag föreställde mig då… Men det ignorerar jag; för mig är han Ingemar från Norrland). Hur som, jag fick spela en massa visor och som alla fiolfilare fick jag spela Gånglåt från Äppelbo som av nån anledning dök upp i mitt huvud här och då får inlägget heta som det gör, lätt inspirerat, för att övergå till garnrelaterade alster. Mitt senaste förfärdigade projekt får heta ljuslågesjal från Dalarna eftersom garnet är köpt där. Min för tillfället förvirrade hjärna kan inte komma på vad stället hette där jag köpte det, men det var i en hemslöjdsaffär på nån ö (Sollerön?). En väldigt vacker plats och med Dalarnas dyraste bostäder enligt våra vänner.

Men sjalen… Jag är nöjd med den och färgen på garnet är väldigt fin. Men det var lite jobbigt att sticka i eftersom jag glömde (läs hann inte) tvätta härvorna innan det var dax att i ilfart nysta dem sista kvällen innan avfärd mot Öland. Garnet bossade av sig en del och orsakade ett antal nysattacker under stickning… Jag började på sjalen i bilen ner och fortsatte under veckan och efter jag kom hem. Mitt tredje (tror jag) försök till stickning på engelska och det gick riktigt bra. Mönstret gick fort att lära sig och sedan var det bara att köra på. Bå baksidan ser det lite ut som en äggkartong, men på framsidan ser det ut som smått tredimensionella ljuslågor. Jag föredrar mönstret i outspänt tillstånd och försökte behålla det så efter att jag tvättat den färdiga sjalen.

Men nu ska jag kasta mig in i lite mer syrelaterade projekt; jag har sytt en väldigt turkos danskjol under sommaren och nu har jag skaffat ett par stiliga mönster på toppar. Så i afton ska jag försöka fjutta ihop en dans-top-toile. Let’s bhangra!