Nålbundna vantar Vendel

Blåa Vendel-vantar

Blåa Vendel-vantar


Jag har nu gjort två par nålbundna vantar. Ett par basic enligt Ms As instruktioner och ett par Vendel från boken Söma, nåla binda – Nålbundet från Uppland av Linnéa Rothquist Ericsson.

Under februari och mars har jag gått en kurs i nålbindning för Linnéa på Upplandsmuséet i arrangerad av länshemslöjdskonsulenterna i Uppland. Linnéa är en otroligt kunnig lärare och bra på att lära ut. Hon har jobbat med hemslöjd större delen av sitt yrkesverksamma liv och kan förmodligen flertalet textila tekniker som finns. Vi var många på kursen och alla var på olika nivåer så undervisningen blev mestadels personberoende.

Vendel är en tjusig vante, men tekniken lite omständlig; halva maskor och dra ner till nålen gör att det blir ett väldigt långsamt flyt som inte heller blir helt rytmiskt. När man sömar med den här tekniken hamnar de stora valkarna på insidan (de plattas till under valkningen) och utsidan blir slät. En mycket snygg vante som dock krävde rätt hård valkning! Jag använde Wåhlstedts nålbindningsgarn och det räckte nästan; jag fick skarva på med lite antracitgrått garn som jag hade hemma.

_PJH6238-04-iPadDetta är uppländska vantar och jag har bestämt mig för att inte brodera dem. Broderade nålbundna vantar är så tjusiga, men kombinationen av att jag inte gillar att brodera och att de uppländska vantarna inte broderades (som de vackra finvantarna från Sorunda) gör att jag mycket enkelt bestämt mig för att inte brodera dem.

Nu har jag provgått vantarna ute i några minusgrader och de är täta och funkar finfint. Men är det många minusgrader vill jag nog fortfarande ha fodrade vantar; de står emot mer vind och kyla.

Nästa vantar jag nålbinder ska jag generellt göra mindre än det står i alla beskrivningar att man ska; de expanderar ganska mycket på både bredden och höjden när man blötlägger dem och man måste valka ganska hårt för att få ner dem i storlek igen. Hård valkning gör ju också att ytmönstret inte syns så tydligt och jag vill att det ska synas lite mer på nästa vantpar, oavsett vilken teknik jag väljer då.

Det är riktigt kul att nålbinda, åtminstone för mig. Det är en väldigt gammal teknik och det är stor skillnad från att sticka, vilket också gör det till ett bra alternativ om man vill göra något av garn men variera sig och inte bra sticka (blir lätt så för mig).

P.S. Jo, det heter söma, inte sömma.

One thought on “Nålbundna vantar Vendel

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s